Sista dagen var det strålande sol och en perfekt dag för surfing. Kändes skitbra, man började verkligen få in känslan och det blev inga ”nose-dive” idag för min del. Fångade en riktigt stor våg och åkte med den hela vägen in till stranden, men när jag vände mig om var det ingen av instruktörerna som sett, haha, så jävla typiskt. Men jag vet i alla fall själv att jag gjorde det! :) Jag lyckades även fånga en keps som Shayno (instruktör) kastade till mig i farten, sätta den på huvudet och fortsätta åka med vågen.

Kändes tråkigt när man gick tillbaka efter sista lektionen, ville aldrig att detta surf-camp skulle ta slut. Efter lunchen hade vi en teori-lektion som dem kallade ”den viktigaste lektionen”. Det var Shayno som höll i lektionen och den var väldigt rolig. Den handlade om praktisk information, surf - vett o etikett och säkerhet när vi nu ska ge oss iväg och surfa på egen hand! Nu har instruktörerna hjälpt oss med vågorna, vilka som är bra/dåliga, var det är säkert att surfa, varnat oss för farliga strömmar mm. men nu måste vi klara allt sådant själva. Det sista dem sa till oss var ”You are surfers now” Kändes jävligt coolt att bli kallad surfare, även om jag själv inte skulle kalla mig det. Men en sak vet jag: Jag kommer absolut att fortsätta att surfa!

Det var med tårar i ögonen som vi lämnade vårt surf-camp. Vi har haft så galet roligt tillsammans och vi fick lära oss så sjukt mycket. Instruktörerna var helt underbara och det kändes tråkigt att man inte fick chansen att säga hejdå till dem ordentligt. Med i bagaget hem hade jag inte bara med mig en dvd med alla mina bilder och filmer + extra material som alla gruppbilder och speciellt fina bilder som tagits under tidigare surf-camps, surf-videor, rabatt på surftillbehör och lite annat smått o gått. Jag hade även med mig en helt oförglömlig upplevelse och en ny kärlek, nämligen surfing!

Jag fick väldigt mycket beröm av han som var vår fotograf under veckan. Han sa till mig att jag utan tvekan var en av dem allra bästa, att jag hade jättemånga bra bilder och filmer och att man såg på mig att jag verkligen fattat hur man ska göra. Han frågade om jag surfat tidigare och när jag svarade ”nej” så sa han att jag var en naturbegåvning! Vilket så klart kändes kul att höra! :)

Bussen körde oss tillbaka till Syndey där kvällen avslutades på Scubar, där det bjöds på öl och pizza för alla deltagare. Chefen för surf-camp hade hjälpt oss med ett boende precis bredvid nämligen ett ställe som hette 790 on George där jag, Emma, Sofia, Henke, Mattias och Samuel delade rum, så vi hade nära och bra när det tillslut var dags att bege sig hem!

Här bodde vi♥


Vårt camp








Rummet


Massage!




"Stairway to heaven"












Svenskar!


Samuel, Jenny, Sofia, Emma & Jag

måndag 17/1 – torsdag 20/1

Nervösa och spända av förväntan stod vi i receptionen redo för att bege oss iväg på äventyr. En två timmar lång bussresa senare befann vi oss på Seven Mile Beach, som skulle vara vårt hem de kommande fyra dagarna.
Började med att vi fick lite information om hur veckan kommer se ut, regler om surfing och hur vi ska ta hand om våra våtdräkter så att de håller sig fräscha under hela veckan. Dem kollade vilka länder alla var ifrån. Av totalt 48 deltagare (tror jag) så var vi 11 svenskar, varav vi var 9 som rest tillsammans ända från Sverige.

Vi fick prova våtdräkter och det tog lite tid innan alla hittat rätt. Jag fick kommentaren av en av de som jobba att jag måste ha ovanligt långa armar, då min dräkt var väldigt kort i armarna. Dock så passade den på resten av kroppen och det var viktigast så det blev den dräkt jag ska ha hela veckan. Jag lyckades vara en av de allra sista som fick min surfbräda, även om jag stod längst fram. Brädan jag fick var väldigt sliten, såg nästan ut som en haj tuggat på den, men det fanns inte så mycket att göra åt saken. Vi blev indelade i grupper som vi skulle vara under vår tid här på Surf-camp. Kändes roligt att jag, Emma, Johanna och Jenny *2 kom i samma grupp. Saxon och Brett(?) blev våra instruktörer. Tillsammans med resten av gruppen var vi ”Swinging goon monkeys” som blev vårt gruppnamn.

Första lektionen var väldigt grundläggande om säkerhet, olika tecken som instruktörerna gör, hur man paddlar och att ”fånga en våg”. Ibörjan skulle vi inte ställa oss upp utan bara ligga på mage och trycka sig upp så att man har raka armar. Men redan första lektionen stod jag upp… även om det inte var många sekunder :P Vi blev fotade och filmade varje lektion, vilket visades vid måltiderna på campet. Det var riktigt roligt att se alla bilder, speciellt sina egna, även om där var en del bilder där man trillar :P

Vi hade lite otur med vädret, var rätt mulet några av dagarna, men fortfarande varmt. En fördel var att vi hade i stort sett hela stranden för oss själva. Jag var rädd att man skulle frysa då man var i vatten konstant i två timmar, två gånger om dagen, men våtdräkterna höll oss varma. Mindre trevligt var det att ta på sig en fuktig bikini och en fuktig våtdräkt varje eftermiddag, brrr! Instruktörerna sa att vi vår första lektion hade värre förhållanden än vad man brukar ha som nybörjare, men vi klarade oss väldigt bra tyckte dem.
Att surfa är något av det roligaste jag gjort i hela mitt liv, kan inte beskriva känslan, glädjen och utmaningen det var att stå upp på en bräda. Det var underbart! Man ville aldrig sluta, även om instruktörerna sa åt oss att vi var klara för dagen, man ville bara fortsätta surfa! Med undantag eftermiddagslektionen vi hade 2:a dagen. Det var så sjukt höga vågor, kändes som en vägg som kom emot en och de flesta befann sig mer I än PÅ vågorna. Jag var stundtals rädd för mitt liv, det var riktigt läskigt och man kom knappt ut i vattnet för vågorna drog ner oss under vattnet och man slungades tillbaka mot stranden hela tiden. Var några som skadade sig lite den lektionen, men inget allvarligt, men när dem sa att vi skulle bege oss tillbaka till campet var jag bara glad.

Då det är många som är på samma ställe är det lätt att man krockar och det är inte helt lätt att hålla koll på sin bräda. Det märkte jag när en tjej tillade framför mig vilket gjorde att jag föll över hennes lina och vågen sköljde över oss och allt resulterade att jag fick hennes bräda i bakhuvudet. Det var inte skönt kan jag säga och då ska jag vara glad att vi hade nybörjar brädor, vilka är mjukare än andra surfbrädor. Dock va instruktörerna snabbt på plats och kollade hur det var med en. Jag klarade mig ändå bra, bortsett från lite yrsel den sista stunden av lektionen och lite huvudvärk o illamående under kvällens gång.

Dagarna var uppbyggda på följande sätt: Frukost serverades kl  7.00 på morgonarna. Kl 8.00 var det dags att ta på sig våtdräkter för att börja lektionen 8.30. Lektionen vara i två timmar. Sedan går man tillbaka, käkar lunch och vilar en liten stund. Sedan är det eftermiddagslektion, ytterligare två timmar i vattnet. Duscha och göra ved sig innan det är middag. Kvällarna spenderades bl.a. med att spela kort, med straff för den som förlora, vilket ledde till armhävningar, sit-ups, trädklättring och att jag såg ut som en idiot som hoppade på ett ben runt hela campet medan alla kollade på en som att vi svenskar inte var kloka (vilket nog stämmer rätt bra). Dygnet runt visades det surf-filmer på tv:n. Seriöst de här människorna lever för att surfa och allt dem gör handlar om surfing! Tycker det är lite fascinerande med dem som verkligen brinner så för något :P Det är så jävla roligt att surfa att man inte tänker på att man tränar, dock kan jag säga att det kändes rejält i kroppen och jag, som ändå är van vid träning, fick ordentligt med träningsvärk!

Andra kvällen så gick de flesta av oss till en pub som la i närheten där det dracks öl och snackades med norrmännen. Blev en del intressant historier om språk, fördomar, Norge-historier och likheter/olikheter mellan de båda länderna, vilket ledde till en hel del skratt!

Jag bodde med Emma, Sofia, Henke, Mattias och en Australiensisk kille. Dock blev det inte mycket sömn då den sistnämnda snarkade så galet mycket att han höll oss alla 5 vakna, öronproppar till trotts. Jag var så trött att jag höll på att börja gråta när man visste att man skulle upp tidigt och surfa igen morgonen efter. Sofia som sov i sängen ovanför ”snarkis” fick mer eller mindre ett sammanbrott och petade på honom med sin iphone för att få honom att sluta. Själv la jag och planerade på om man:

1. Skulle gå och lägga sig i ett annat rum alternativt utomhus?
2. Tvinga honom att byta rum?
3. Kväva honom med kudden?

Kändes lite taskigt, men när han var tvungen att åka hem 3 dagen pga att han hade ont i sin axel så var vi inte jätteledsna precis. Äntligen en natt utan störningsmoment trodde vi, men det skulle visa sig bli värsta ovädret, med regn, åska och blixtrar. Dock så sov vi rätt gott ändå,  även om jag la mig väldigt sent. Satt ensam ute på campet och pratade med Daniel i telefon! Blev så ledsen när jag fick höra att det var lite jobbigt där hemma och att renoveringen av vår lägenhet börjat utan förvarning och att dem gått in i vår lägenhet och flyttat runt  på alla våra saker, eftersom dem inte blivit nedpackade ännu. Sådana stunder känns det extra jobbigt att inte vara hemma och kunna hjälpa till... Men det var underbart att få  höra Daniels röst! Och som extra bonus fick jag även se ”Possumen” som dem berättat brukar komma och besöka campet! :)

Seven Mile Beach




En del av det Svensk-Norska gänget


Kortspel


Henke




Mitt lakrits var väldigt populärt




Bild på mig när jag surfar i bakgrunden ;P


Vår surfinstruktör Saxon
Straffet: Dansa som Beyonce


Straffet: Klättra upp i palmen


Pub




Johanna, Emma & Jag


Renee', Sofia & Victoria


Snygg solbränna från våtdräkterna


Pissväder sista kvällen

Otroligt vacker utsikt från färjan när vi åkte från Manly tillbaka till Sydney!

Söndag 16/1

Åter igen begav sig jag, Emelie och Lisa ut till Manly. Vi hade fått tips om ett köpcenter där vi kunde söka jobb. Dock så var det väldigt konstiga affärer där, väldigt små, exklusiva eller så jobbade det bara kineser där. Lämnade cv på några ställen, men kändes inte direkt som att något av dem var aktuella. Resten av dagen slappade vi på stranden, fast jag satt bara i skuggan som en tant! Brände mig rejält på Bondi i fredags och vill inte göra det värre innan Surfcamp. En kille som börjat snacka med Emelie hjälpte oss att hitta ett backpacker hostel, där vi skulle kunna bo gratis i utbyte mot att vi hjälpte till att städa två timmar om dagen. Kände en sådan lättnad när vi åkte från Manly. Boende är det jag oroat mig mest över, att det ska kosta en massa innan man hittat jobb och att det ska gå åt massor av pengar. Så det kändes verkligen bra att det enda som kommer kosta något är mat och ev. aktiviteter. Åtminstone tills man hittat ett jobb, vilket inte känns lika brådskande nu när boendet är gratis!

En av alla äckliga invånare här :S


Manly Beach!

På väg till färjan


Bröllop på G

Den här dagen bestämde vi oss för att ta oss till stranden för att njuta av sol och bad. Ett tjejgäng på 8 pers var vi som bländade de andra på Bondi Beach när vi skulle ta av oss kläderna och vårt bleka svenska skinn äntligen fick se lite sol! Inte så kul att gå förbi alla pepparkaksbruna människor när vi skulle i o bada, ”The walk of shame” som Jenny uttryckte det. Insmord med solskydd 30+ och ca 3 timmar senare kände de flesta av oss rätt nöjda, ville ju inte bränna oss första dagen på stranden. Dock blev jag smärtsamt medveten om var jag glömt att smörja in mig, nämligen ovansidan på mina hände och fötter och på halsen som framåt kvällen fick en väldigt illröd färg :S Aj! Dock var det flera av oss som brände sig första dagen, vissa mer än andra.  Men jag kan säga att jag aldrig kommer glömma smörja in mina händer och fötter igen!

Mötte en mindre trevlig busschaufför när vi skulle åka hem. Jag gick på en buss och stoppade in min biljett i en apparat som registrerar att biljetten är använd med datum mm. Då säger chauffören att det bara får plats 2 personer till, men vi var fyra som skulle åka med. Då vi inte lärt oss hitta riktigt ännu så ville vi åka alla tillsammans. Jag säger att jag då tar nästa buss med mina vänner men frågar hur jag ska göra med biljetten då den redan registrerats. Han sa att det var inge problem, jag skulle bara förklara det för nästa busschaufför så vi gick av för att vänta på nästa buss. När den väl kommer så ska skulle jag förklara hur allt låg till, men han tog min biljett, kastade iväg den och började gapa och skrika på mig. Jag försökte förklara men han bara avbröt mig, sa att han inte ville lyssna och sa att om jag åkte med bussen ”utan biljett” så skulle jag få böta 2000 dollar. Då många bussar här i Australien är pre-pay (att man inte kan köpa biljett på bussen utan måste gjort det innan i en affär) så kunde jag inte köpa någon ny biljett utan var tvungen att gå av! Kan säga att jag svor en del när jag gick därifrån. Efter ytterligare väntan kom en ny buss där man kunde betala kontant på bussen så fick vara så snäll att betala för en extra resa så att vi kunde ta oss till hostelet.

Pub-crawl stod på schemat denna kväll. Nästan alla av oss som rest tillsammans deltog, vilket var jättetrevligt. 4 barer med en drink på varje bar blev det, dock måste jag erkänna att jag på 3:e baren bara beställde en cola då jag inte orkade dricka mer öl :P Var vid det laget riktigt trött och funderade nästan på att gå hem o sova, men ville få ut det mesta av det jag betalat så jag bestämde mig för att hänga med. En Party-Buss hämtade oss för att ta med oss till bar nr. 4. Det var galet! Jag har aldrig varit med om en liknande buss-resa: musik på högsta volym, blinkande lampor, folk stod upp och dansa och sjöng, inte konstigt att alla vände sig om och kollade efter oss där vi for fram på Sydneys gator! Galet bra stämning gjorde att alla vi som varit lite trötta blev taggade igen! På The Gaff som var sista baren blev det dans fram tills kl 1, då ”vi fem” (jag, Emma, Sofia, Matte o Henke) skulle ta oss tillbaka till vårt boende. En timme senare då vi trötta och hungriga upptäckte att vi vid Hyde Park gått åt fel håll och nu befann oss vid Darling Harbour, fick stanna vid Donken för att ladda batterierna (och humöret) en aning :P Kl var närmare 3 när jag äntligen fick kasta mig ner i sängen för några timmars sömn.

Bondi Beach baby!










Sofia & Emma


Lisa




Glada tjejer


Mattias


Victoria & Johanna


Party-buss!




Jenny & Jenny


Harbour Bridge

fredag 14/1

Jag, Emma, Sofia, Mattias och Henke var de tappra som steg upp kl. 6.00 denna morgon. Måste säga att jag var riktigt nära att stänga av mobilen när den ringde så trött som jag var, men tvingade mig tillslut att möta upp de andra i receptionen. Vi hade nämligen bestämt att vi minsann skulle ut o springa. Blev en runda på ca 6 km, vilket tog ca en timme då vi fick stanna vid en del trafikljus men även ibland bara för att njuta av hur fint här är! Blev en liten tur i Botaniska trädgården innan vi sprang tillbaka till hostelet för att käka frukost.

Efter en god natts sömn upptäckte vi att frukosten inte var så mycket att hurra för, två rostade mackor, lite flingor och ett glas juice var det som vi fick på vår bricka. Men vi var så hungriga att vi skulle kunna äta vad som helst just då. Kl 9.00 samlades vi i receptionen för att bli visade vägen till WTC kontoret där det skulle hållas ett informations möte. Två timmar senare, med hjärnan fullproppad med information gick vi till Darling Harbour för att käka lunch. Hade fått ett tips om ett ställa där man kunde beställa lunch för mindre än 10 AUD (=ca 70 kr) vilket blev det ställe dit alla drog. Mätte och belåtna gick vi tillbaka till kontoret för att fixa massa papper, tax-file nummer, bankkonto, WTC kort, aktivera våra sim-kort till mobilerna mm. Kan säga att det var skönt att ha dem på WTC där som hjälpte en med allt sådant pappersarbete, hade jag inte klarat av själv!  Flera av oss bokade in SURF-CAMP redan nu på måndag. Jag hade inte tänkt åka på det så tidigt på min resa men eftersom vi fick ett erbjudande om 50 AUD rabatt och jag visste att jag ändå skulle göra det någon gång, så tänkte jag att jag ändå lika bra kunde passa på! J

Vi var ett gäng på 5 pers som gick en runda i Sydney, kollade Harbour Bridge och Operahuset bl.a. Vi satte oss i gräset och bara njöt av utsikten samtidigt som vi vilade våra fötter en stund. Blev rätt sent innan vi kommit tillbaka till Hostelet, middag den här kvällen blev – Nudlar!

Hela svensk-gänget i Darling Harbour






Harbour Bridge






Operahuset


Luna park


Bridgeclimb




Världens smalaste hus?

11/1
Jag o Daniel var uppe i god tid på tisdagen, käkade frulle (även om jag inte lyckades få i mig särskilt mycket mat), packade det sista och sedan gav vi oss iväg till Arlanda. Jag hade en sådan klump i magen hela resan, ville inte åka… Ville inte behöva säga hejdå. Träffade de andra i gruppen på Arlanda, och vi checkade-in tillsammans. Tyvärr är det så jävla kasst system så Daniel kunde bara följa med mig vid incheckningen men sedan inte längre. Har aldrig känt sådan ångest som jag gjorde när vi skulle gå igenom säkerhetskontrollen. Jag grät en massa i Daniels famn innan jag var tvungen att gå med de andra. Tittade på Daniel hela tiden tills jag inte längre kunde se honom. Kände mig väldigt ledsen o ensam, men de andra i gruppen som skulle flyga samtidigt som mig var alla schyssta.

Resan började inte så bra, var 1,5 timme försenade när vi lämnade Arlanda, vilket skulle innebära mindre än 30 min på oss i Bangkok för att hinna med nästa plan. Första flyget var rätt gammalt och skabbigt, hade bara en tv i mitten så vi som satt på sidorna kunde inte så något av filmerna. Lite besvikna var vi allt eftersom alla hade förväntat sig att vi skulle ha egna tv-skärmar, vilket man brukar ha på alla långflygningar. Efter 10 timmar och inte särskilt mycket sömn så var vi framme i Thailand. Kändes inte kul att veta att man skulle behöva sitta ytterligare 10 timmar på ett trångt plan. Dock så var nästa flyt betydligt bättre och alla blev överlyckliga när vi såg att vi hade egna tv-skärmar, kunde spela spel och välja mellan massa olika filmer. Dock var alla så trötta att jag tror de flesta somnade ganska snabbt.

Kl 21.00 landade vi i Sydney, precis i rätt tid trots alla förseningar. Alla var oroliga att deras bagage skulle ha försvunnit men en liten stund senare stod vi 20 svenskar där med alla våra väskor. Två minibussar hämtade oss och körde oss till hostelet, dock så körde dem oss till fel hostel först men visade sig att vi bara skulle bo runt hörnan. Vi checkade in och lämnade våra väskor. Panik hade jag som inte fick min mobil eller internet att fungera, ville kunna meddela de där hemma att jag kommit fram, vilket jag lovat att göra. När det äntligen var fixat så var vi ett trögtt och hungrigt gäng tjejer som begav oss ut i natten på jakt efter mat. Det fick bli Donken, fanns inte så mycket att välja på strax innan 1.00 på en onsdagskväll.

Pratade med mamma en sista gång..
Man kan nästan se ångesten i ögonen

9/1
På söndagen var det alltså dags, jag o Daniel åkte upp till Stockholm för att vara tillsammans de sista dagarna jag befann mig i Sverige.  Det var därifrån jag skulle flyga på tisdagen, så vi passade på att åka upp lite tidigare. Kom rätt sent söndag kväll, efter 7 timmars bussresa upp. Vi hade med oss dator så att vi kunde kolla film så resan var faktiskt inte så jobbig. Vi kom fram vid 18 på kvällen, men tog lite tid innan vi hittat rätt tunnelbana och hittat rätt till vårt hotell på Södermalm. Var lite trötta när vi kom fram så vi gick iväg o köpte med oss pizza till hotellrummet och kollade på tv och slappade resten av kvällen.

På måndagen var vi uppe i hyfsad tid för att kunna utnyttja dagen. Var ute o gick på stan, Östermalm och Djurgården och därefter gick vi lite på NK och på Drottninggatan :P Köpte några småsaker, men jag försökte hålla i pengarna. Slappade lite på hotellrummet innan vi gjorde ved oss o gick till Gamlastan för att käka middag. Åt på en restaurang som hette Movitz som mina föräldrar rekommenderat, och det var verkligen supergott! Efter det gick vi tillbaka till hotellet, såg till att det mesta var packat och kollade sedan på några avsnitt Seinfeld på Daniels dator. Var jobbigt att somna och veta att jag dagen därpå skulle ge mig iväg till Australien, och behöva säga hejdå till Daniel. Usch, hade så jäkla mycket ångest.. Men vi lyckades somna tillslut.

Turister med karta och allt :P






Sergels torg


Världens längsta korridor typ?!












♥♥♥

Först av allt kan jag säga att jag kan inte fatta att jag redan varit borta i TVÅ månader!!! Sjukt vad tiden går fort!
Jag vet att jag varit sämst på att blogga! Internetet här är så himla dyrt och dessutom sjukt segt. Sedan ska jag inte ljuga och säga att det inte finns andra saker här på andra sidan jorden jag hellre gör än att sitta vid datorn - för tro mig, det gör det! Spenderar redan mycket tid vid datorn när jag skypar och mailar med nära och kära. Men det gör jag sjukt gärna, vet seriöst inte hur jag skulle klarat av att vara bortrest om det inte fanns skype och mail?! 

Men jag har ju sagt att jag ska blogga och hålla er där hemma uppdaterade så att ni kan följa min resa, och det är många som klagat på att jag inte bloggat något, så det får bli skärpning på mig nu! Kan dock säga att jag skrivit en hel del inlägg på min dator som jag sparat i word-dokument men som jag inte publicerat ännu, eftersom jag inte har Internet på min egen dator utan brukar gå till ett Internet cafe' här i Manly som jag är medlem på!

Så nu kommer det komma en massa gamla inlägg från allra första början av resan (sisådär två månader i efterhand, illa jag vet) men har skrivit med datum så att det förhoppningsvis inte ska bli allt för förvirrande! ENJOY!