"In Time" utspelar sig i en inte alltför avlägsen framtid där människorna blir 25 år, sedan upphör de att åldras. Det är då deras personliga klocka börjar räkna ner och dem har bara 1 år till att leva. För de rika finns dock möjlighet att köpa sig mer tid/liv, för de mindre bemedlade kan livet förlängas en smula om de arbetar hårt eller är beredda att stjäla minuter från någon annan..

Det sägs alltid att man ska ta vara på tiden och i den här filmen är det onekligen så. Det finns inte längre några pengar utan allt handlar om tid och att få mer tid på sin klocka. Allting betalas med tid och utbyts i tid.
Man tänker "Gud vad skönt att vi inte har det så" men när man tänker efter så kan man se att det ändå är rätt så likt dagens samhälle. Tiden kan ses som pengar. Den som har mycket tid (pengar) har makt och kan "leva för alltid". Medan det finns folk (de som inte har tid/pngar) som kämpar för att överleva dagen. Det glömmer man ibland bort, att det fortfarande idag, finns många människor som har det så.
I filmen, liksom i verkliga livet gäller det att ha marginalerna på sin sida. Tid är pengar. Dem som inte har så mycket tid på sin klocka måste stressa medan dem som har flera hundra år inte behöver skynda sig..
Filmen påminner också om dagens ideal att se så ung ut som möjligt och att ålderande gärna är något vi skjuter på framtiden. Man inser verkligen det komiska med våra fåfänga försök att inte åldras när mormor, svärmor, far och dotter ser ut att vara i samma ålder.