Kunde inte somna igår. Låg vaken och bara såg hur siffrorna på klockradion bara blev mer o mer.. Vilket är extra jobbigt när man vet att man ska upp tidigt och att det är asmycket att göra på jobbet :S
Kunde bara inte sluta tänka. Kan ibland bli så orolig inför framtiden. Vad ska man göra med sitt liv? Kommer jag kunna komma in på någon rolig linje jag vill plugga? Är så orolig att misslyckas. Att inte kunna bli vad jag vill.
Dessutom känns det tråkigt att nästan exakt alla mina vänner har flyttat ifrån Helsingborg! :( Visst, man kan ju så klart ses ändå. Men vissa bor långt bort, så då blir det inte så ofta. Och även om det bara tar 30-40 min med tåg till Lund (sen får man väl räkna med minst 30 min försening också) så blir det ju inte dem där spontana grejerna liksom "Hej, ska vi ses i stan om 10 min?!" Tycker det känns lite ensamt... Kan sakna tiden när man gick i gymnasiet och träffade kompisarna varje dag och hittade på massa skit varje helg... Men det är väl så att bli vuxen?!

Som tur var hade jag min fina Älskling bredvid mig, som tröstade mig så att jag tillslut kunde somna. Kan inte beskriva hur lycklig jag är att Daniel alltid finns där och ställer upp för mig. Skulle inte klara mig utan honom! Han tror alltid på mig och stöttar mig när jag kommer med galna idéer eller vill göra saker som till en början verkar svåra eller skrämmande. Det är ovärdeligt att ha ett sådant stöd vid sin sida♥
♥Som lovar en att allting kommer bli bra
♥Som lovar att jag aldrig kommer bli ensam
♥Som lovar att det alltid kommer vara Han & jag<3


                                    ♥För alltid vi två♥